Förgiftningar av svampar, som medför nervpåverkan, kan indelas i tre grupper efter de uppvisade symptomen. De namnges efter de toxiska ämnen som är skyldiga:
Efter förtäring av många arter inom släktena trådskivlingar (Inocybe) och trattskivlingar (Clitocybe) blir man drabbad av ett sjukligt tillstånd, karakteriserat i första hand av kopiösa svettningar. Denna effekt beror på att svamparna innehåller en stor mängd (3-4%) muskarin. Denna förgiftning yttrar sig i ökad salivavsöndring, svettningar och tårflöde redan 15-30 minuter efter förtäringen. Efter intag av stora mängder följs dessa symptom av ont i magen, illamående, diarré, svårighet att fokusera. Detta tillstånd brukar avta efter ett par timmar. Dödlig utgång är ganska ovanlig, och beror då på hjärt- eller andningskollaps.
|
|
Giftverkan: Orsakar överstimulering av receptorer i det autonoma nervsystemet. Dödligt i stora doser. Motgiftet är atropin.
Symptom: Mag-och tarmproblem, ökat saliv- och tårflöde, svettningar, andningsbesvär, små pupiller och långsam puls.
Misstänkta eller dokumenterade arter:
|
|
Man misstänker att en del andra arter är giftiga inom släktena hättor (Mycena), trattskivlingar (Clitocybe), trådingar (Inocybe).
